Tågkraschen i Spanien: Här är teorin om varför två höghastighetståg kolliderade

Utredningen efter den katastrofala tågolyckan i Spanien riktar nu in sig på ett möjligt händelseförlopp där ett fel i järnvägens säkerhetssystem följdes av beslut från trafikledningen som gjorde att ett höghastighetståg kunde fortsätta mot ett annat tåg som stod stilla på spåret. Minst 68 personer har rapporterats döda och många fler har skadats efter olyckan nära Urda i provinsen Toledo. Samtidigt återstår flera avgörande frågor innan den exakta orsaken kan fastställas.

Olyckan inträffade på morgonen onsdagen den 28 oktober på höghastighetslinjen mellan Madrid och Sevilla. Ett AVE-tåg från det spanska järnvägsbolaget Renfe kolliderade med ett Iryo-tåg som stod stilla på spåret. Flera vagnar spårade ur och räddningsarbetet pågick under svåra förhållanden. Enligt de senaste rapporterna från Reuters och spanska medier har myndigheterna inlett utredningar för att klarlägga både det tekniska felet och de beslut som fattades under minuterna före kollisionen.

Ett tekniskt fel kan ha utlöst händelseförloppet

En central del av utredningen gäller signalsäkerhetssystemet LZB, som används för att övervaka tågens rörelser och bidra till att hålla säkra avstånd mellan tågen. Enligt transportminister Óscar Puentes redogörelse slutade systemet att fungera omkring klockan 08.30 på olycksmorgonen. Felet ska ha haft samband med ett kommunikationsproblem mellan datorer.

När säkerhetssystemet föll bort stannade flera tåg automatiskt. Trafikledningen vid Adif, det statliga bolag som ansvarar för Spaniens järnvägsinfrastruktur, fick därefter hantera trafiken under förändrade förutsättningar.

Det är viktigt att skilja på det tekniska felet och själva orsaken till kollisionen. Att ett signalsystem slutar fungera behöver inte i sig leda till en olycka. Järnvägen har rutiner för hur trafiken ska hanteras när ordinarie säkerhetssystem inte fungerar. Utredarna måste därför också undersöka hur dessa rutiner följdes och varför två tåg hamnade i samma farliga situation.

Därför granskas beslutet att låta AVE-tåget köra vidare

Enligt den tidslinje som transportministern presenterat fick föraren på Renfes AVE-tåg omkring klockan 08.36 besked om att återuppta färden. Enligt uppgifterna gavs tillståndet för normal körning trots att det ordinarie LZB-systemet hade fallerat och en röd signal fortfarande var aktiv.

Det är en av de mest centrala omständigheterna i utredningen. När det automatiska systemet inte fungerar måste trafiken hanteras enligt särskilda säkerhetsrutiner. Enligt den redogörelse som rapporterats av RTVE skulle tåget under dessa förhållanden ha framförts med särskild försiktighet och begränsad hastighet, så att föraren kunde upptäcka hinder och stanna i tid.

I stället fortsatte AVE-tåget enligt de preliminära uppgifterna längs sträckan mot Sevilla. Det färdades omkring 25 kilometer innan det kolliderade med Iryo-tåget vid Urda cirka 08.53.

Transportministern har beskrivit beslutet att låta tåget återuppta normal körning som mycket svårt att förstå. Han har samtidigt betonat behovet av att utreda vad som faktiskt hände innan ansvar kan fastställas. Det är därför för tidigt att slå fast att en enskild person ensam orsakade olyckan.

Läs också: Tågkrasch i Toledo

Iryo-tåget kunde inte komma vidare

En annan viktig fråga är varför Iryo-tåget blev stående och inte kunde återuppta färden. Enligt rapporter om kommunikationen mellan föraren och trafikledningen meddelade Iryo-föraren att tåget var stoppat och att det inte gick att starta om LZB-systemet.

Trafikledningen ska även ha uppmanat Iryo-föraren att försöka återuppta färden. Men tåget förblev stillastående. Samtidigt hade Renfes tåg redan fått tillstånd att fortsätta.

Det är just den här kombinationen som nu granskas: varför det ena tåget tilläts köra vidare samtidigt som det andra fortfarande stod kvar på spåret, och varför situationen inte upptäcktes eller korrigerades innan tågen kolliderade.

RTVE har rapporterat om ljudupptagningar från kommunikationen mellan trafikledningen och de båda tågen. Dessa inspelningar kan bli viktiga för att fastställa vilka besked som gavs, när de gavs och vilken information personalen hade tillgång till vid varje tidpunkt.

Var signalsäkerhetssystemet för gammalt?

Olyckan har också väckt frågor om järnvägens tekniska utrustning och moderniseringen av linjen mellan Madrid och Sevilla. LZB-systemet har använts på sträckan sedan 1990-talet. Spanien har samtidigt arbetat med att införa det modernare europeiska signalsäkerhetssystemet ERTMS på fler delar av järnvägsnätet.