Backpackermordet i Marocko: De två unga kvinnorna åkte till Atlasbergen – sedan slutade allt i en terrortragedi
Två skandinaviska kvinnor reste till Atlasbergen för att vandra. I december 2018 hittades de mördade nära Imlil i Marocko. Fallet utvecklades till en omfattande terrorutredning som skakade både Skandinavien och Marocko.
I december 2018 mördades danska Louisa Vesterager Jespersen och norska Maren Ueland under en backpackerresa i Atlasbergen i Marocko. Här är hela historien om morden, terrorutredningen, rättegångarna och vad som hände efter domarna.Drömresan som slutade i en tragedi
I december 2018 reste två unga kvinnor från Skandinavien till Marocko för att upptäcka ett nytt land, uppleva naturen och vandra bland de mäktiga bergen i Atlasbergen. De var unga, studerade friluftsliv och hade ett gemensamt intresse för äventyr och resor.
Men resan fick ett fruktansvärt slut.
Den danska studenten Louisa Vesterager Jespersen, 24, och den norska studenten Maren Ueland, 28, mördades under sin resa i Marocko. De befann sig i ett tält i ett av landets populära vandringsområden när de attackerades.
När deras kroppar upptäcktes den 17 december 2018 blev händelsen en internationell nyhet. Utredningen kom snart att handla om ett ideologiskt motiverat terrordåd och en grupp män som hade uttryckt stöd för terrororganisationen Islamiska staten, IS.
Morden skakade inte bara kvinnornas familjer och hemländer. De väckte också oro bland människor som reser med ryggsäck, vandrar i avlägsna områden och söker sig bort från de stora turiststråken.
Det som skulle ha varit en resa fylld av naturupplevelser och frihet blev i stället en av de mest uppmärksammade brottshändelserna i Marocko under senare år.
Vilka var Louisa Vesterager Jespersen och Maren Ueland?
Louisa Vesterager Jespersen kom från Danmark och var 24 år gammal. Maren Ueland var 28 år och kom från Norge. De båda kvinnorna studerade friluftsliv vid en utbildning i norska Telemark och hade ett gemensamt intresse för natur, vandring och resor.
De reste till Marocko i december 2018. Enligt rapporteringen lämnade de Norge omkring den 9 december för att tillbringa sin semester med att resa genom landet.
Marocko lockar varje år många besökare från Europa. Landet erbjuder allt från historiska städer och färgstarka marknader till ökenlandskap, kuststäder och vandringsleder i bergen. För den som vill uppleva naturen på nära håll är Atlasbergen ett av de mest kända områdena.
För Louisa och Maren var bergsvandringen en del av resans äventyr. De befann sig i ett område som normalt förknippas med vandring, bergsguider och människor som vill uppleva ett annat Marocko än det som möter besökare i Marrakech.
Det finns inga skäl att beskriva kvinnorna enbart genom brottet de utsattes för. De var två unga människor med egna framtidsplaner, relationer och drömmar. Att deras liv tog slut under en resa långt hemifrån är en central del av tragedin.
Imlil och Atlasbergen – ett populärt resmål för vandrare
Imlil är en bergsby i Höga Atlas, söder om Marrakech. Byn fungerar som utgångspunkt för många vandringar och är särskilt känd bland resenärer som vill bestiga Jebel Toubkal, Nordafrikas högsta bergstopp.
Området erbjuder dramatiska bergsvyer, smala stigar och traditionella byar. Det är en miljö som lockar både erfarna vandrare och besökare som vill uppleva det marockanska bergslandskapet.
Samtidigt innebär vandring i avlägsna bergsområden andra förutsättningar än att resa i en storstad. Avstånden kan vara långa, mobiltäckningen varierar och hjälp kan vara svårare att nå snabbt. Väder, terräng och avstånd behöver alltid vägas in när en vandring planeras.
Det betyder inte att området i sig ska betraktas som farligt. Imlil är ett etablerat vandringsresmål, och mordet på de två kvinnorna ska inte användas som bevis för att alla resor i regionen innebär samma risk.
Men händelsen visade hur sårbar en resenär kan vara när hon befinner sig på en avskild plats utan andra människor i närheten.
Den 17 december 2018 upptäcks morden
På morgonen den 17 december 2018 hittades Louisa och Maren döda i närheten av Imlil. De befann sig i ett tält i ett isolerat område i Atlasbergen, omkring tio kilometer från byn enligt samtida rapportering.
Två franska turister uppges ha upptäckt kropparna. De första uppgifterna spreds snabbt och väckte stor uppmärksamhet både i Marocko och internationellt.
Myndigheterna inledde en omfattande utredning. Det stod snart klart att kvinnorna hade utsatts för ett våldsamt angrepp och att det inte rörde sig om en vanlig olycka i bergen.
Till en början var motivet inte fullt klarlagt. Polisen arbetade med att identifiera gärningsmännen och undersöka om brottet hade kopplingar till extremistiska miljöer.
Utredningen kom snabbt att utvecklas till ett terrorrelaterat ärende. Det var en avgörande vändning, eftersom den pekade på att brottet inte enbart handlade om ett angrepp på två turister utan också om en ideologisk drivkraft hos de misstänkta.
Foto: RACHID ELMANSOURI/Pexels
En video blev central i utredningen
Under utredningen framkom uppgifter om en video där fyra män svor trohet till Islamiska staten. Enligt myndigheterna hade inspelningen gjorts några dagar före morden.
Videon blev en viktig del av bilden av de misstänktas ideologiska motiv. Myndigheterna beskrev männen som radikaliserade individer som agerat utan att det hade visats att de fått en direkt order från IS centrala ledning.
Det är en viktig skillnad. Att gärningsmän inspireras av eller uttrycker trohet till en terrororganisation är inte automatiskt samma sak som att organisationen har planerat och styrt ett specifikt dåd.
I rättegången beskrev åklagarsidan hur de centrala gärningsmännen hade försökt ansluta sig till IS men inte lyckats. Enligt rapporteringen från Reuters erkände tre män senare sina roller i morden och kopplade själva brottet till sina försök att ansluta sig till organisationen.
Videomaterial från själva brottet spreds också på nätet. Det orsakade ytterligare chock och ledde till att materialet cirkulerade långt utanför Marocko.
Spridningen väckte en särskild diskussion om sociala medier och våldsamt innehåll. När sådant material delas vidare riskerar offrens familjer att utsättas för ytterligare lidande. Därför bör filmer och bilder som visar själva våldet inte spridas av nyfikenhet eller i jakt på uppmärksamhet.
Gripandena efter morden
Marockanska säkerhetsstyrkor inledde en jakt på de misstänkta. En av männen greps först, och den 20 december 2018 greps ytterligare tre misstänkta i samband med att de befann sig på en buss som lämnade Marrakech.
De fyra männen kom att spela centrala roller i utredningen. De identifierades i rapporteringen som Abdessamad Ejjoud, Younes Ouaziyad, Rachid Afatti och Abderrahmane Khayali. Stavningen av vissa namn varierar mellan internationella medier.
Enligt åklagarens framställning hade gruppen planerat och genomfört ett ideologiskt motiverat angrepp. Utredarna undersökte samtidigt andra personers möjliga kopplingar till de misstänkta och till extremistiska nätverk.
Fler personer greps i den bredare utredningen. Det är viktigt att skilja mellan de fyra huvudpersonerna och övriga åtalade. Alla som åtalades i terrorärendet dömdes inte för att ha deltagit direkt i morden. De andra åtalspunkterna omfattade bland annat brott med koppling till terrorverksamhet och uppmaningar till terrorism.
Fallet utvecklades därmed till en större rättsprocess än enbart frågan om vem som hade utfört det dödliga angreppet.
Foto: Ismail El YOUSSEF/Pexels
Rättegången i Salé
Rättegången hölls vid en antiterroristdomstol i Salé, nära den marockanska huvudstaden Rabat. Den inleddes under våren 2019 och fick stor internationell uppmärksamhet.
Under förhandlingarna presenterades uppgifter om gruppens ideologiska motiv, videomaterialet och de misstänktas roller. Tre av männen erkände sina centrala roller i brottet, enligt Reuters rapportering från maj 2019.
Åklagaren begärde dödsstraff för tre av de misstänkta. För den fjärde mannen, Abderrahmane Khayali, begärdes ursprungligen ett annat straff eftersom han enligt uppgifterna hade lämnat gruppen före själva morden.
Den 18 juli 2019 kom den första domen. Tre män dömdes till döden för morden på Louisa och Maren. Khayali dömdes då till livstids fängelse. Övriga åtalade fick olika fängelsestraff för sina respektive brott.
Domen innebar att domstolen slog fast ett straffrättsligt ansvar för de centrala gärningsmännen. Men rättsprocessen var inte helt avslutad.
Dödsstraffen fastställdes efter överklagande
I oktober 2019 prövades målet på nytt i en appellationsdomstol. Den 31 oktober fastställdes dödsstraffen för de tre män som redan hade dömts till den påföljden. Samtidigt skärptes Khayalis straff från livstids fängelse till dödsstraff.
Därmed hade fyra män dömts till döden i ärendet.
Att ett dödsstraff döms ut betyder emellertid inte nödvändigtvis att det verkställs. Dödsstraff finns kvar i den marockanska lagstiftningen, men landet har inte genomfört några avrättningar sedan 1993 enligt internationell rapportering från den tiden.
Domarna blev en del av en bredare diskussion om terrorism, rättvisa och dödsstraff. För offrens anhöriga handlade processen också om att få ett rättsligt erkännande av vad som hade hänt och om att de ansvariga skulle ställas till svars.
Vad hände med de dömda männen efteråt?
Fallet fortsatte att uppmärksammas även efter rättegångarna. Två dödsfall i fängelse har senare rapporterats i medier.
I februari 2023 rapporterade Associated Press att Abderrahmane Khayali, som dömts till döden i samband med fallet, hade avlidit genom självmord i ett fängelse i Oujda i östra Marocko. Uppgiften kom från marockanska fängelsemyndigheter.
I juli 2025 rapporterade marockanska medier att Younes Ouaziyad, en av de centrala gärningsmännen, hade avlidit i fängelse i Larache. Medier rapporterade att dödsfallet bedömdes som självmord. Uppgifter om dödsfall i fängelse bör återges med tydlig hänvisning till de myndigheter och medier som rapporterat dem.
Dessa händelser förändrade inte det faktum att domstolarna hade dömt de fyra männen till döden. De visar däremot att historien fortsatte efter de uppmärksammade rättegångarna och att de rättsliga följderna utvecklades under åren som följde.
Marocko och turismen efter tragedin
Marocko är ett stort turistland med historiska städer, badorter, ökenområden och berg. Miljontals besökare reser dit för att uppleva landets kultur, mat, natur och arkitektur.
Morden på Louisa och Maren väckte oro, särskilt bland europeiska resenärer och människor som reser på egen hand. Men en enskild fruktansvärd händelse räcker inte för att dra slutsatsen att hela landet är osäkert.
För den som planerar en resa är det mer användbart att läsa aktuella reseanvisningar och bedöma risker utifrån destination, aktivitet och resesätt. Säkerhetsläget kan förändras, och råd som var relevanta 2018 behöver inte vara desamma i dag.
Vandringsresenärer bör planera sina rutter, informera någon om sina planer, använda seriösa lokala guider när det behövs och kontrollera väderförhållanden och lokala rekommendationer. Det är också klokt att undvika att underskatta avstånd och terräng i bergsområden.
Samtidigt är det viktigt att inte låta säkerhetsråd övergå i skuldbeläggning av brottsoffer. Louisa och Maren hade rätt att resa och utforska världen. Ansvaret för morden ligger hos gärningsmännen.
En tragedi som fortfarande väcker frågor
Det har gått flera år sedan Louisa Vesterager Jespersen och Maren Ueland mördades i Atlasbergen. Rättegångarna har lett till hårda domar, och flera av de centrala personerna i ärendet har senare avlidit i fängelse.
Men ett avslutat rättsfall innebär inte att sorgen försvinner. För kvinnornas familjer och vänner är förlusten något helt annat än en nyhet som passerar genom medierna. De förlorade två människor som hade framtiden framför sig.
Fallet visar också hur extremistiska idéer kan få katastrofala konsekvenser när de omsätts i våld mot oskyldiga människor. Det visar hur snabbt en resa kan förvandlas till en tragedi och hur ett brott kan påverka en hel turistregion, trots att det inte representerar alla människor som bor där.
Louisa och Maren reste till Marocko för att uppleva naturen och världen. De blev i stället offer för ett ideologiskt motiverat våldsdåd som chockade både deras hemländer och omvärlden.
Deras historia bör berättas med respekt för dem som dog, deras anhöriga och de fakta som faktiskt har fastställts. Det är också viktigt att skilja mellan dokumenterade uppgifter, domstolarnas slutsatser och sådant som fortfarande är oklart.
Källor
Reuters via Euronews, 31 maj 2019: Three men admit to the murder of two Scandinavian hikers in Morocco
https://www.euronews.com/2019/05/31/three-men-admit-to-the-murder-of-two-scandinavian-hikers-in-morocco
Reuters via Euronews, 2 maj 2019: Suspects in murder of Scandinavian women go on trial in Morocco
https://www.euronews.com/2019/05/02/suspects-in-murder-of-scandinavian-women-go-on-trial-in-morocco
Reuters, 31 oktober 2019: Death sentence confirmed against four men in Morocco backpacker murders
https://www.yahoo.com/news/death-sentence-confirmed-against-four-101626607.html
Aftonbladet/TT, 18 juli 2019: Dödsstraff för dubbelmördare i Marocko
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MRmoJB/dodsstraff-for-dubbelmordare-i-marocko
Associated Press, 28 februari 2023: Moroccan jailed for beheading European hikers kills himself
https://apnews.com/article/a2b49e9655fc29f0928e624a25a29740
Medias24, 2 juli 2025: Younes Ouzayad, l’un des principaux membres de la cellule d’Imlil, est mort en prison
https://medias24.com/2025/07/02/younes-ouzayad-lun-des-principaux-membres-de-la-cellule-dimlil-est-mort-en-prison/
Skriven av
Stefan Sköld
Resejournalist
