Fem ljuvliga franska bakverk att testa

Franska pâtisserier kan vara svåra att gå förbi. Bakom glaset står rader av små bakverk som ser alldeles för perfekta ut för att ätas. Mitt råd är: Gör det ändå.

För det är inte bara själva utseendet som gör franska bakverk så speciella. De är som små konstverk även när det gäller smak, och dessutom finns det inte sällan en spännande historia bakom.

Här är fem franska bakverk att hålla utkik efter nästa gång du går förbi ett pâtisserie.

Paris-Brest – cykelloppet som blev ett bakverk

Paris-Brest, min absoluta favorit-bakelse, skapades i början av 1900-talet med inspiration från cykelloppet Paris–Brest–Paris, som första gången kördes 1891. Loppet gick hela vägen från Paris till Brest i Bretagne och tillbaka igen, och den runda formen på bakverket föreställer ett cykelhjul.

Bakverket görs av en lätt och luftig deg av samma typ som används till petit-choux och fylls traditionellt med en rik pralinékräm, ofta gjord på hasselnöt och mandel. Ovanpå ligger vanligtvis mandelflagor och ibland ett tunt lager florsocker.

Resultatet är frasigt och luftigt på utsidan, mjukt och intensivt nötigt på insidan. Och när man väl känner till historien är det svårt att inte se cykelhjulet.

Éclair – bakverket som äts upp blixtsnabbt

Med sin karakteristiska avlånga form, luftiga deg, lena kräm och blanka glasyr är éclairen en av de stora franska pâtisserieklassikerna.

Choklad och kaffe är de traditionella smakerna, men numera finns éclairs också med vanilj (det är min favoritsmak), pistage, citron, hallon, karamell och betydligt mer oväntade fyllningar.

Och så är det namnet. Éclair betyder blixt på franska. En populär förklaring till varför bakverket fick just det namnet, även om det kanske inte är helt sant, är att en éclair helt enkelt är så god att den äts upp blixtsnabbt.

Om teorin stämmer återstår förstås bara ett sätt att ta reda på det.

Tarte Tatin – misstaget som blev en klassiker

En Tarte Tatin ser ut som en klassisk fransk äppeltarte, men den tillagas i omvänd ordning, eller snarare upp och ner.

Äpplena karamelliseras i botten av formen och degen läggs ovanpå. Först när tarten är färdigbakad vänds den, så att de mjuka, gyllene äpplena hamnar överst.

Bakverket har fått sitt namn efter systrarna Stéphanie och Caroline Tatin, som drev Hôtel Tatin i Lamotte-Beuvron söder om Orléans i slutet av 1800-talet.

Enligt en känd berättelse började Stéphanie en dag tillaga äpplena men glömde degen. I stället för att börja om lade hon degen ovanpå, stoppade in allt i ugnen och vände sedan tarten när den serverades.

Om det verkligen gick till så är mer osäkert. Men historien om köksmisstaget som blev en av Frankrikes stora bakverksklassiker är nästan lika oemotståndlig som själva tarte tatin.

Helst ska den fortfarande vara lite varm när man äter den.

Madeleine – den lilla kakan som blev litteratur

Bland de mer avancerade franska bakelserna finns den lilla, snäckformade madeleine-kakan, som är bakad på ägg, socker, mjöl och smör, och som ofta är smaksatt med citron eller vanilj.

Men få bakverk har fått en större litterärt betydelse. I Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt doppar berättaren en madeleine-kaka i lindblomste, och plötsligt väcker smaken och doften minnen från barndomen till liv. Har du läst Proust, känner du säkerligen till scenen.

Kanske är det just det som gör madeleine-kakan så speciell: En litet bakverk har kommit att stå för något mycket större.

Fraisier – den röda jordgubbsjuvelen

 Med de röda jordgubbarna synliga längs kanterna är fraisier en av de bakelser som får en att stanna till framför skyltfönstret på ett franskt pâtisserie.

Bakelsen består av génoise, en lätt och luftig sockerkaksbotten, färska jordgubbar och crème mousseline, en len vaniljkräm som vispas med smör och blir både fyllig och mjuk.

Fraisier har också en plats i modern fransk konditorihistoria. År 1966 skapade Gaston Lenôtre, en av 1900-talets mest inflytelserika franska pâtissierer, en jordgubbsbakelse som han kallade Bagatelle, efter den romantiska parken Jardin de Bagatelle i Bois de Boulogne, där det finns ett litet 1700-talsslott och en berömd rosenträdgård.

Lenôtres Bagatelle, där sockerkaksbottnen var indränkt med kirsch, brukar ses som föregångaren till dagens fraisier, där jordgubbarna fortfarande spelar huvudrollen.

Men jordgubbarna är mer än bara pynt. De står i centrum för hela smakupplevelsen, där fräschör möter sötma och den fylliga krämen.

Och kanske är det just kombinationen av elegant franskt pâtisserie-hantverk och något så enkelt som riktigt goda jordgubbar som gör fraisier så lockande.

Tips

Håll utkik efter den officiella Maître Artisan-logotypen i skyltfönstret eller vid entrén till patisseriet. Titeln är reglerad och visar att pâtissiern uppfyller särskilda krav på yrkesskicklighet och hantverkskunnande.