Resnytt möter skaparen bakom Radar – en karta där världen faktiskt rör sig
Vad händer på resmålet just nu? Var befinner sig flyget som en familjemedlem sitter på? När kommer tåget som man väntar på och vad händer egentligen på en destination samtidigt som man sitter hemma i Sverige? Det var några av frågorna som så småningom ledde fram till Resnytt Radar – en tjänst där nyheter, transporter och annan information placeras direkt på en interaktiv jordglob.
När vi träffar personen bakom Radar är det snabbt tydligt att tjänsten är betydligt mer omfattande än vad man först kan tro när man öppnar kartan. På ytan ser man en jordglob med olika prickar och symboler, men bakom den finns hundratals informationskällor, realtidsdata från transporter och ett system som hela tiden försöker förstå vad som händer och var det händer.
– Radar är egentligen en jordglob som visar vad som händer på resmålen just nu, berättar han när vi börjar prata om grundidén.
På kartan finns nyheter från de 50 destinationer som svenskar reser mest till, men det är bara en del av det som gör tjänsten speciell. När olika lager aktiveras börjar världen runt omkring användaren att leva. Flygplan rör sig över kartan, tåg färdas längs spåren och fartyg går över haven. Användaren kan sedan klicka på de olika symbolerna för att se mer information.
Det finns dessutom ingen inloggning och inget konto som behöver skapas. Tanken är att man ska kunna öppna Radar och direkt börja upptäcka vad som händer.
Från nyhetslista till en levande världskarta
Idén bakom Radar började egentligen med något ganska enkelt. Nyheter om resmål fanns redan, men de presenterades framför allt i traditionella listor och flöden. Man kunde läsa vad som hade hänt, men det var svårare att snabbt förstå den geografiska bilden och vad som faktiskt pågick just i det ögonblicket.
– Nyheter fanns redan i listor. Listor berättar vad som har hänt, men de berättar inte riktigt var och framför allt inte vad som händer just nu.
Där föddes tanken på att flytta nyheten från listan och ut på kartan. I stället för att bara läsa att något har inträffat på en viss plats skulle användaren kunna se platsen, klicka på den och sedan få fram informationen. Därefter kunde man dessutom lägga verklighetens rörelser ovanpå nyheterna.
– Vi ville lägga varje nyhet på den plats där den hör hemma och sedan lägga verkligheten ovanpå. Då blir det något man tittar på i stället för något man bara läser igenom.
Det är också här han ser en tydlig skillnad mellan Resnytt.se och Radar. De två tjänsterna fyller olika funktioner men bygger samtidigt på samma grundidé.
– Resnytt.se är vår redaktionella del. Där kan vi berätta hela historien. Radar är mer som en överblick över världen i realtid.
Det innebär att Resnytt kan ge läsaren bakgrunden, detaljerna och sammanhanget medan Radar ger en snabb visuell bild av vad som faktiskt händer på platsen.
Flygplan över Europa
Bakom varje prick finns en egen datakälla
När vi börjar prata om hur allt fungerar tekniskt blir det snabbt tydligt att Radar inte är byggd kring en enda informationskälla. Varje trafikslag har sin egen datakälla och sitt eget lager, vilket gör att flygplan, tåg, bussar och fartyg kan hanteras på olika sätt.
Flygplanen bygger på ADS-B, alltså de positionssignaler som flygplan själva skickar ut. Dessa signaler fångas upp av ett nätverk av frivilliga som har egna mottagare och på så sätt bidrar till att bygga upp flygbilden. Tågen hämtas bland annat från Trafikverket i Sverige, Entur i Norge och Digitraffic i Finland, medan Stockholms tunnelbana och bussar bygger på SL:s realtidssystem. För fartygen används AIS-data.
Informationen hämtas ungefär varje minut, men kartan behöver inte vänta på nästa uppdatering för att visa en rimlig rörelse. Mellan två uppmätta positioner räknar systemet ut den förväntade positionen utifrån den hastighet som faktiskt uppmättes mellan avläsningarna. Därför kan ett flygplan eller ett tåg röra sig mjukt över kartan i stället för att hoppa fram från punkt till punkt.
– Farten är uppmätt. Den är inte påhittad, förklarar han.
Det är en detalj som kanske inte märks för användaren, men som säger mycket om hur Radar är uppbyggd. Målet är att informationen ska kännas levande utan att systemet börjar hitta på sådant som det egentligen inte vet.
Från reguljärflyg till nattåg genom Europa
När vi går igenom allt som faktiskt går att följa på kartan blir listan snabbt ganska lång. Det handlar inte bara om vanliga reguljärflyg utan även om charter och privatjet. På marken finns fjärrtåg och pendeltåg i Sverige, Norge och Finland, liksom Roslagsbanan och Tvärbanan.
Stockholms tunnelbana och Helsingfors metro finns också med, liksom SL:s bussar i Stockholm. På vattnet kan användaren följa skärgårdsbåtar och fartyg ute till havs.
Dessutom finns ett särskilt lager för Europas nattåg. Där är tanken lite annorlunda eftersom det inte är själva tågen som visas som rörliga prickar.
– Där ritar vi rutterna i stället. Det handlar mer om vart du kan komma medan du sover.
Det blir på ett sätt en helt annan typ av reseinformation. I stället för att bara visa var ett tåg befinner sig får användaren en bild av hur långt man faktiskt kan resa genom Europa under en natt.
Flygspårningen ger mycket information
Det är förmodligen flygen som är enklast för en ny användare att förstå. När man klickar på ett flygplan kan man bland annat se anropssignal, flygplanstyp, registrering, höjd, hastighet och kurs. Rutten hämtas separat, vilket gör att man kan se varifrån planet kommer och vart det är på väg.
Men här finns också en viktig begränsning som skaparen bakom Radar är noga med att förklara. Eftersom flygspårningen bygger på ett nätverk av frivilliga mottagare varierar täckningen mellan olika delar av världen.
Över exempelvis Frankfurt och London är nätverket mycket tätt, medan det finns betydligt färre mottagare över Sverige. Därför kan Radar ibland visa färre flygplan än de stora kommersiella flygtjänsterna.
– Det handlar inte om att kartan är sämre. Det handlar om hur många mottagare som finns på marken.
Det är också därför man har valt att inte försöka fylla i luckorna med gissningar. Om ett flygplan försvinner från mottagarnätverket stannar det hellre på sin senaste kända position än att systemet låtsas veta var planet befinner sig.
– Hellre en lucka än en gissning.
Det är en formulering som återkommer när vi pratar om tjänstens grundprincip. Det är bättre att tydligt visa att information saknas än att presentera något som ser exakt ut men egentligen bara är en uppskattning.
Tunnelbanan går att följa även under marken
Tågdelen fungerar på ett lite annorlunda sätt. Där kan användaren bland annat se tågets namn, destination, hastighet och försening. För Stockholms tunnelbana är det extra intressant eftersom positionerna inte kommer från GPS utan från SL:s eget system.
Det gör att tågen kan visas även när de befinner sig under marken. Man kan exempelvis se ett tunnelbanetåg på sträckan mellan T-Centralen och Gamla stan, trots att det befinner sig i tunneln.
Det finns också en praktisk sida av funktionen. Om man står på perrongen och väntar kan man få en bild av var tåget befinner sig och om det faktiskt är på väg.
Bussarna blir många – och därför små
SL:s bussar visas också samtidigt på kartan. Här kan användaren se linjenummer och slutstation, men eftersom alla bussar visas på en gång blir det snabbt många symboler.
– Det är många prickar, så de är medvetet små.
I dagsläget är det Stockholm som gäller för bussarna. Anledningen är framför allt tillgången till öppen realtidsdata.
– Realtidsdata för buss är öppet på ganska få platser. Där det finns kan vi lägga till det.
Det öppnar samtidigt för en fortsatt utveckling där fler städer kan komma in om deras realtidsinformation blir tillgänglig.
Fartygstrafiken gör Östersjön levande
När vi går över till fartygen blir Östersjön särskilt intressant. Där finns bland annat Finlandsfärjor, Gotlandsfärjan och kryssningsfartyg, samtidigt som annan fartygstrafik rör sig över havet.
Klickar man på ett fartyg går det att se namn, typ, hastighet och destination. Men destinationen är lite speciell eftersom den skrivs in som fritext av besättningen.
– Det kan stå Stockholm, men det kan också stå något som bara besättningen förstår.
Data från den finska trafiken bygger bland annat på AIS-information som Fintraffic publicerar öppet. Det finns även fartyg i andra delar av världen, men precis som med flygen varierar täckningen.
Östersjön är ett av de områden där kartan blir särskilt tät.
Som en flygplatstavla direkt i mobilen
En annan del av Radar är avgångs- och ankomsttavlan för flygplatser. Där visas information från Arlanda, Bromma och Landvetter, direkt från Swedavia. Användaren kan bland annat se avgångstid, gate, terminal, bagageband och information om säkerhetsköer när sådan data finns.
Utformningen är medvetet inspirerad av de klassiska flygplatstavlorna, med svart bakgrund och gula siffror.
– Det är inte nostalgi. Den är byggd för att man ska kunna kasta en snabb blick på den.
Det är egentligen samma problem som Radar försöker lösa på kartan: man ska kunna öppna tjänsten, titta snabbt och förstå situationen utan att behöva läsa sig igenom en massa information.
”Världen står inte still när man inte tittar”
När vi frågar vad han själv tycker är det mest fascinerande med Radar förändras samtalet lite. Det handlar inte längre bara om funktioner och teknik, utan om själva känslan av att kunna se världen röra sig.
– Världen står inte still när man inte tittar.
Han beskriver hur det kan se ut tidigt på morgonen. När Sverige börjar vakna kan nattågen fortfarande rulla genom Tyskland samtidigt som den första vågen av flygplan lyfter från Arlanda.
– Det är egentligen inte information. Det är en känsla av att vara med.
Det är kanske också en av anledningarna till att flygspårningen kan bli en av de mest använda funktionerna. Vi har nästan alla någon gång någon vi väntar på, någon som flyger hem eller någon som är på väg till en semester.
När man följer någon som är på väg hem
I normalfallet går det att följa ett flyg hemifrån. Man aktiverar flyglagret, zoomar in och klickar på planet, varefter rutten visas.
Men även här gäller begränsningen med mottagarnätverket. Alla plan syns inte alltid och en signal kan försvinna.
Då låter Radar hellre flygplanet ligga kvar på sin senaste kända position.
– Hellre en lucka än en gissning.
För den som väntar på en familjemedlem kan även avgångs- och ankomsttavlan vara viktig. Där kan man se om flyget är i tid, försenat eller inställt och vilket bagageband som gäller.
Samtidigt är det viktigt att statusen inte skrivs om av Radar.
– Om det står ”Inställd” är det Swedavias status. Vi färgar dem, vi skriver inte om dem.
”Min resa” ska samla hela destinationen
Radar handlar dock inte enbart om att följa andra människors resor. En annan central idé är att användaren själv ska kunna använda tjänsten inför och under en resa.
Det är där funktionen ”Min resa” kommer in.
Genom att skriva in en destination kan man få fram väder, UV-index, vind, soluppgång och solnedgång, lokal tid, allmänna helgdagar, varningar och lokala nyheter. Dessutom finns evenemang under vistelsen, valutakurs och information om nattåg som går till platsen.
– Man får egentligen hela bilden av platsen.
Länken kan också delas med andra.
– Då kan den man reser med se samma sak.
På så sätt blir Radar inte bara en karta för den som är nyfiken, utan också ett praktiskt verktyg för den som faktiskt ska resa.
När nyheten möter verkligheten
Det är här kopplingen till Resnytt.se blir särskilt tydlig. För enligt skaparen bakom Radar handlar det egentligen inte om att välja mellan nyheter och realtidsdata.
– Man vill sällan bara ha det ena.
Om Resnytt publicerar en artikel om en strejk kan Radar samtidigt visa hur tågen faktiskt påverkas. Om en storm drar in över en destination kan nyheten berätta vad som hänt medan kartan visar temperaturen, vinden och situationen på plats.
– Nyheten är sammanhanget. Kartan är läget. Var för sig är de halva svar.
Det är också själva grunden i tanken bakom Resnytt och Radar tillsammans. Resnytt.se kan berätta historien medan Radar hjälper läsaren att förstå var historien utspelar sig och vad som händer där just nu.
553 källor och 632 destinationer
När vi pratar om hur mycket information som faktiskt finns bakom Radar blir det tydligt att kartan bara är det synliga lagret.
Nyheter hämtas från 553 olika källor varje timme och omkring 200 av dessa är lokaltidningar. Det gör att även mindre lokala händelser kan fångas upp.
Utöver nyheterna används information från bland annat USGS för jordbävningar och GDACS för cykloner, översvämningar, vulkanutbrott och torka. Bränder hämtas från NASA och väderinformationen för 65 destinationer kommer från norska Meteorologisk institutt.
Dessutom finns evenemang med datum och biljettlänk samt information om konfliktområden.
Totalt finns en egen sida för 632 destinationer.
Det innebär att användaren kan gå från hela jordklotet ner till en specifik stad och därifrån vidare till den information som är relevant just där.
Kartan börjar tom – och det är medvetet
Trots mängden information är tanken inte att användaren ska mötas av ett kaos av hundratals symboler.
Därför börjar kartan tom.
– Globen börjar tom, och det är med flit.
Användaren bestämmer själv vilka lager som ska aktiveras och kan tända flera samtidigt. När man klickar på en punkt öppnas den information som finns tillgänglig.
För att göra det enklare att förstå symbolerna finns också en förklaringsknapp som visar vad färgerna betyder när flera olika lager är aktiva.
Det gör att användaren själv kan välja hur mycket information man vill ha.
Sök efter platsen du ska till
Det går även att söka i nyhetsflödet efter stad, land eller ämne. Den som exempelvis är intresserad av en viss destination kan alltså snabbt hitta relevanta nyheter.
För den som vill ha en ännu bredare bild finns Min resa, medan varje destination dessutom har en egen sida.
På så sätt kan Radar användas både som en snabb titt på världen och som ett mer detaljerat verktyg inför en specifik resa.
”Jag tror att många fastnar för flygen”
När vi frågar vilken funktion han tror att människor kommer att fastna mest för återkommer han till flygen.
– Jag tror att många fastnar för flygen.
Det är lätt att förstå varför. Nästan alla har någon gång en person man väntar på eller känner någon som befinner sig i luften.
– Alla har någon i luften någon gång.
Att kunna klicka på en prick och direkt se att planet exempelvis flyger från Frankfurt till Arlanda gör informationen väldigt konkret.
– Det är omedelbart begripligt.
Det behövs ingen lång förklaring. Man ser planet på kartan och kan följa dess resa.
Det mest imponerande är det man inte ser
När vi till slut frågar vad han själv är mest stolt över kommer ett svar som kanske är mer intressant än någon av de synliga funktionerna.
– Det man inte ser.
För det som ser enkelt ut på skärmen kräver mycket arbete bakom kulisserna. Radar måste kunna avgöra vad en nyhet faktiskt handlar om, identifiera platsen och sedan placera informationen geografiskt.
– Att bestämma vad en nyhet handlar om och var den har hänt är mycket svårare än det låter.
Det handlar alltså inte bara om att samla in så mycket data som möjligt. Informationen måste förstås, sorteras och placeras på rätt plats.
Det är den delen som användaren nästan aldrig ser – men som är helt avgörande för att tjänsten ska fungera.
Resnytt och Radar kompletterar varandra
Efter vårt samtal blir det tydligt att Resnytt.se och Radar egentligen löser två olika delar av samma problem.
Resnytt är den redaktionella platsen där nyheterna, guiderna, intervjuerna och reportagen får ta plats. Där kan en händelse förklaras, sättas in i ett sammanhang och berättas på ett sätt som ger läsaren hela historien.
Radar tar sedan den informationen och placerar världen omkring den.
Där kan man se flyget, tåget eller färjan. Man kan se vädret, evenemangen, varningarna och de lokala nyheterna. Man kan zooma in på destinationen och följa vad som faktiskt händer just nu.
Det ena behöver alltså inte ersätta det andra.
Tvärtom.
Nyheten berättar varför något är viktigt.
Kartan visar var det händer.
Och realtidsinformationen visar vad som händer just nu.
”Det här är bara början”
När intervjun börjar närma sig sitt slut frågar vi vad som väntar framöver. Svaret gör klart att Radar inte på något sätt betraktas som färdig.
Tvärtom finns det redan många nya idéer och funktioner som ska utvecklas.
– Det här är bara början. Vi har massor av idéer och funktioner som vi vill bygga in framöver.
Målet är att Radar ska fortsätta bli mer användbar för den som planerar en resa, befinner sig på resande fot eller helt enkelt är nyfiken på vad som händer ute i världen.
– Det finns otroligt mycket information där ute som går att göra mer lättillgänglig och mer levande.
Samtidigt vill man inte tappa det som gör tjänsten enkel att använda.
– Det ska inte bli en tjänst där man måste vara expert för att förstå vad man tittar på. Man ska kunna öppna kartan, börja klicka och upptäcka saker direkt.
Nya datakällor, fler typer av information och nya funktioner finns redan på listan över sådant som ska byggas framöver.
– Vi har en lång lista med saker vi vill göra. En del kommer ganska snart och annat tar längre tid.
Men den långsiktiga ambitionen är tydlig.
– Målet är att Radar hela tiden ska kännas levande och fortsätta utvecklas tillsammans med Resnytt.
Och kanske är det just där hela idén bakom Resnytt och Radar sammanfattas bäst.
Resnytt ska fortsätta berätta historierna, förklara nyheterna och ge läsaren bakgrunden. Radar ska göra världen mer konkret genom att visa platserna, rörelserna och situationen i realtid.
När vi lämnar intervjun fortsätter världen förstås att röra sig. Flygplanen fortsätter sina resor över Europa, tågen rullar genom natten och färjorna går över Östersjön. Samtidigt publiceras nya nyheter från destinationer runt om i världen.
Och Radar fortsätter att samla in, tolka och placera informationen på kartan.
– Vi har bara börjat bygga det. Det kommer att komma mycket mer framöver – fler funktioner, fler datakällor och nya sätt att använda Radar. Vår ambition är att det här ska fortsätta växa och utvecklas tillsammans med Resnytt.
Det är med andra ord långt ifrån färdigt.
Resnytt berättar vad som händer. Resnytt Radar visar var det händer – och vad som rör sig där just nu. Och det här är bara början.
Skriven av
Anna Jörgensen
Resejournalist
